|
Sparlösastenen med inskrift från omkring 800 e.Kr. är ett av Sveriges märkligaste runmonument. Stora delar av texten, på rytmisk prosa, har gått förlorad. Återstoden är svårtläst och till ringa del tolkbar. Minnesmärket har rests efter en högättad man, ”Öjuls, Eriks son”. En maning till läsaren lyder: ”Tyd runorna där, de från gudarna komna, som Alrik ristade”. Bilderna har säkerligen anknutit till textinnehållet. På 1000-talet fick stenen ännu en inskrift, den i framsidans högra kant. ”Gisle gjorde detta minnesmärke efter Gunnar sin broder”. Runstenens ursprungliga plats är okänd. Intill 1937 låg den i kyrkans grund. Riksantikvarieämbetet skriver om stenen: Stenen avbildas första gången 1669 inmurad i Sparlösa kyrka. Efter en brand 1684 plockades stenen ut, klövs på längden, och murades sedan åter in i kyrkomuren. Stenen uttogs ur kyrkomuren 1937 och står sedan 1982, efter konservering, i en särskild byggnad 60m SV om tidigare uppställningsplats. Stenen är ristad på alla fyra sidorna. Den ovarsamma hanteringen har gjort att delar av runinskriften och bilderna har blivit förstörda. Runristningens fragmentariska karaktär gör den omöjlig att översätta fullständigt. Intressanta är också bildristningarna, som bl.a. föreställer fåglar av olika slag, fyrfotadjur, krigare till häst, skepp med tydligt markerade århål och vad som tolkats som en tempelbyggnad. Inskriften bedöms vara från 800-talet e. Kr. På stenen finns även en yngre inskrift: ”Gisle gjorde detta minnesmärke efter Gunnar, sin broder.” Sparlösastenen är föredömligt placerad under tak där man kan läsa om stenens historia.
|